En tanke är bara en tanke

Vi på globala startar må bra veckan, som ordnas av elevkåren, med att publicera en artikel om ångest och stress från vårt tredje nummer med temat rädsla. Vi på globalt perspektiv planerar även att skriva ett längre reportage om psykisk ohälsa på skolan och om  hjälpen som erbjuds, så vi vill gärna att ni skickar in erfarenheter eller tankar på ämnet.

En tanke är bara en tanke

Har du känt obehag och ångest inför skolan? Varit rädd för att behöva prestera socialt, att inte räcka till, att vara en dålig person eller att inte bli accepterad? Då är du inte ensam. När jag intervjuade Renée Sjöström, kurator på Globala Gymnasiet, berättade hon att dessa är väldigt vanliga tankar som bekymrar många elever på skolan. Här kommer en sammanfattning av intervjun.

Vad är ångest?

Ångest är starkt obehag som tar uttryck på många olika sätt. Detta är en naturlig reaktion vid hotande fara och har en viktig funktion för vår överlevnad. Hjärnan har svårt för att skilja på yttre och inre rädslor och det autonoma nervsystemet drar igång samma försvarsberedskap oavsett om hotet kommer utifrån eller inifrån. Detta kan leda till att man känner sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Ångesten kan i vissa fall leda till panikångestattacker eller att man fastanar och inte gör nåt.

Acceptera

När man en gång ramlat av hästen ska man sätta sig upp på hästen direkt. Annars kommer detta kännas jobbigare nästa gång, kanske så jobbigt att man aldrig sätter sig i sadeln igen. När man börjar undvika sådant man tycker är jobbigt är risken att dessa saker blir ännu jobbigare. Det samma gäller när man börjar isolera sig för att undvika ångest. Istället ska man försöka acceptera sin känsla. Detta innebär inte att man behöver tycka om sin känsla, utan att se situationen som den är här och nu. När man väl inser att man inte kan påverka situationen behöver man inte kämpa emot lika mycket. Det är som med t ex fobier, att exponera sig för sin rädsla kan leda till att den försvinner.

Att prestera

Betyg behöver inte leda till ångest och stress, men risken finns. Prestationsbaserad självkänsla innebär att man har högre krav än vad man faktiskt orkar och vill lägga tid till inom t ex skolarbetet. Man kommer inte upp till den nivån där man känner sig nöjd.

 Om man har låg självkänsla kan man försöka kompensera det med att prestera. Stunden då man presterar känner man sig väldigt nöjd men ganska snart återigen känna sig värdelös igen. Glädjen blir kortvarig eftersom den inte är förankrad i sig själv. Detta kan man behöva jobba med. bygga upp sig själv och inte förlägga sig själv till vissa yttre saker.

Alla blir förstås glada när de presterar bra, men är det det viktigaste i livet? Det kan handla om att man har en för stark inre kritiker, som hela tiden talar om för dig att du inte klarar detta, att alla andra är bättre än du, frågar varför du inte är som alla andra och så vidare. Ofta tänker man inte på att den finns eftersom den blivit en så naturlig del av våra tankar och känslor. Då gäller det att upptäcka kritikern.

Söka hjälp

Om man själv tycker att rädslan styr för mycket i ens liv så ska man söka hjälp. Det handlar om när rädslan är av proportionen att det känns som att man inte fungerar som man vill och att rädslan sätter begränsningar. Det finns många man kan söka hjälp hos och prata med om sina upplevelser. Man kan exempelvis söka hjälp hos BUP (under 18år), vårdcentralen, Skolhälsovården och naturligtvis hemma. Berätta och förklara för sina anhöriga och se vilket stöd man kan få hemifrån. Som närstående är det viktigt att lyssna, bekräfta och inte förminska.

Tabuer

Många frågor är tabubelagda och därför kan många vara rädda att ta upp frågan. Det kan handla om frågor som rör identitetssökande till sexuella övergrepp. Man vågar inte avslöja saker man tänkt på eller varit med om. Rädslan skapas av att inte veta hur man blir bemöt när man tar upp dessa ämnen.

Skolans ansvar

Alla elever ska känna sig trygga på skolan. Rädsla kan också utlösas av att man behandlas illa av andra. Det kan handla om allt ifrån att bli utsatt för kränkningar till att inte känna sig delaktig i grupper.

T ex mobbning och hat på nätet är ett jätteproblem som skapar stor rädsla. Detta är något som skolan måste jobba med. På skolan ska det finnas en medvetenhet, en likabehandlingsplan och människor som man kan anförtro sig åt.

Så får du stopp på de jobbiga tankarna

Först måste du känna igen att det är tankar som kommer. Sen måste du bestämma om det är tankar du har användning av och om du vill låta dessa tankar ta din tid. Om det kommer en negativ tanke t ex jag kommer inte att klara provet i morgon, då kan du antingen:

– Ifrågasätta tanken. Diskutera med dig själv. Varför skulle jag inte…

– prova med att acceptera att tanken finns . Det är bara tankar. Observera tanken och låt den passera. Tanken är inte en sanning.

-Du kan välja om du vill sitta kvar och lyssna till den negativa tanken eller fokuserar/sysslar med andra saker.

– Se på tanken utan att döma. Jag kanske drar felaktiga slutsatser eller tolkar in saker negativt.

kom ihåg: En tanke är bara en tanke, inte en sanning!!


A-J Turtiainen

One comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *