Låt Jagaa stanna!

I  november 2016 fick Jargalsaikhan (Jagaa) avslag på sin ansökan om asyl*. Nu har han gjort en överklagan och inväntar beslutet. Många människor har engagerat sig i Jagas situation. Det har skapats en namninsamling där 1 549 personer har skrivit under och den 15:e Februari kl. 10:10 – 11:30 kommer det att ordnas en skolstrejk på skolgården.

Jargalsaikhan (Jagaa) föddes den första november 1998 i Ulan Bator, Mongoliet. Mongoliet är ett land i östra delen av Asien och gränsar till Kina i öst och Ryssland i norr. Landet är till sin yta tre gånger så stort som Sverige. Mongoliet har cirka 2,8 miljoner invånare. Jagaa växte upp i ytterkanten av huvudstaden i ett av de så kallade ”ger områdena”, där han bodde i ett hus tillsammans med sina föräldrar och farmor. ”Det var ett ganska farligt område”,  beskriver han, ”och man kunde inte gå ut på nätterna och knappt om dagarna”. Huset var kallt och de behövde elda för att få värme nästan varje dag.

När Jagaa var sex år så började han skolan. Det mongoliska skolsystemet är tufft, barnen får mycket läxor och kan bli bestraffade om de inte hänger med. Det hände att Jagaa också blev bestraffad i skolan, ”Jag blev slagen med en metallinjal på händerna” berättar han.

Sedan 2008 är en tolvårig grundskola obligatorisk i Mongoliet, men många barn går ändå inte i skolan. Det kan bero på olika anledningar, som att barnen måste arbeta för att bidra till familjens försörjning, inte råd med skoluniformer eller att undervisningen är av dålig kvalitet (Unicef, 2016).

Korruption och klassskillnader
Att det förekommer korruption i Mongoliet är inget okänt. På en korruptionsskala som går från 0 (väldigt korrupt) till 100 (ingen eller mycket liten korruption) har Mongoliet 39 tillsammans med El Salvador och Panama, medan Sverige ligger efter Danmark och Finland med 89 (Globalis, 2015).

Korruptionen gäller även inom den mongoliska skolan. Jagaa förklarar att eleverna blir behandlade olika beroende på vilken ekonomisk bakgrund deras föräldrar har. En av hans klasskompisar som hade välbärgade föräldrar, skolkade ofta och gjorde inte heller läxorna, men ändå var det alltid han som i slutet av året hade bäst betyg av alla. Jagaa förstod inte vad korruption var då, ”Det är något jag lärt mig i efterhand, då trodde jag att orättvisa var normalt”.

Efter kommunismens fall 1990 ledde de ekonomiska svårigheterna i Mongoliet till stora sociala problem, och försämrad hälsa bland invånarna. Man kan se stora skillnader i tillgången till social service mellan städerna och landsbygden. I Mongoliet räknas en tredjedel av befolkningen som fattiga. På landsbygden och utanför städerna är siffran 50 procent. Den höga arbetslösheten i landet har bidragit till sociala problem (Unicef, 2016).

Sverige
2006 flyttade Jagaas föräldrar till Sverige för att arbeta. Det var svårt att hitta jobb i Mongoliet, Jagaas mamma arbetade nästan varje dag, medan hans pappa som är utbildad bilmekaniker knappt kunde hitta något jobb alls. Tanken var att föräldrarna skulle flytta tillbaka från Sverige efter några år, under tiden fick Jagaa bo kvar i Ulan Bator i en lägenhet tillsammans med sin farmor. Men istället blev de så att föräldrarna stannade kvar i Sverige och 2008 fick Jagaa en lillebror, Bayra. Hösten 2010, fyra år efter att föräldrarna lämnat Mongoliet åkte de och hämtade Jagaa. Han var 11 år när han kom till Sverige. ”I början var det ganska svårt. Jag minns att jag var rädd att jag inte skulle hitta några kompisar att leka med när jag började skolan”. Han började i en förberedelseklass på på Sjöängsskolan vid Örbyslott. Hans oro om att inte hitta några vänner försvann snabbt. “Problemet var bara att jag inte lärde mig så bra svenska, för jag hängde med andra som inte heller kunde språket, så jag lärde mig mest thailändska och turkiska”. Det tog ungefär två år för honom att lära sig svenska och när han gått ut åttan började han i en så kallad ”vanlig” klass. Han började sedan samhällsvetenskapliga programmet här på Globala gymnasiet och går nu i årskurs tre. Förhoppningsvis hinner han ta studenten innan beskedet från Migrationsverket kommer.

  a

Paula Blanck, Ordförande för Påverkanutskottet i Globala Gymnasiets Elevkår


Asyl eller politisk asyl är det skydd en stat eller en organisation i en stat kan erbjuda förföljda personer under sin jurisdiktion. Den som ansöker om skydd av en stat kallas asylsökande.

** Flykting, i regel person som lämnat sitt hemland och som inte kan återvända dit på grund av fruktan för förföljelse beroende på ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *